Idag då jag var hemma med barnen hörde jag mitt i allt en knackning på dörren. Eftersom våra bekanta mer sällan knackar utan oftast bara stövlar in, tänkte jag bara "Ooooh nej" när jag gick för att öppna, och mycket riktigt, bakom dörren stod en av dessa utländska herremän, med väskan full av färggranna trädjur, och en lapp i fickan som han räckte fram.
Men till skillnad från vad det brukar stå på dessa lappar, dvs. "jag är konststuderande och blaha" så stod det att han hade ett hjärtsjukt barn som han samlade in pengar åt. Hohho. Försökte säga att jag inte hade några pengar (trodde verkligen att jag inte hade några pengar hemma) samtidigt som man kände det dåliga samvetet börja trycka på. Killen förstod inte (eller låtsades i alla fall inte förstå) och när han till sist plockade fram en bild på en leende liten bebis, så lik min Alex, så gick det ju inte mera, jag sa vänta här och gick loss på inredningen, och lyckades faktist hitta lite cash. Så ja, det blev en grön liten papegoja till överpris.
Nu var det här knappast någon stor sak, men det som fick mig att fundera var att ens första tanke automatiskt är att dom luras, sjukt barn liksom, visst! Men tänkt om dom inte gör det, och ändå får det bemötandet på de flesta ställen? Ok, kanske dom har någon fifflare som far iväg med 90% av vinsten, men om det där resterande 10 faktist behövs för att hjälpa ett litet barn? Har även hört ett antalt gånger att folk är skeptiska mot t.ex. Röda Korset "eftersom pengarna inte far till de behövande i alla fall". Om nu inte varenda cent går t.ex. åt de svältande barnen i Afrika, utan en del går till omkostnader, som en så stort organisation som Röda korset utan tvekan har, betyder det då att man inte ska hjälpa? Världen har nog blivit lite sned, om man nog är beredd att tro på, eller i alla fall satsa pengar på alla världens föryngrande, volymiserande, förminskande och förtjockande medel, men inte tro på att någon som ber om ett bidrag har ärliga avsikter.
Alex gillade sin nya leksak i alla fall, killen fick sina pengar, vad han nu skulle ha dem till, och jag slapp dåligt samvete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar