Lillkillen!

Min lilla bebis blir ett halvt år idag! Fatta! Jag fattar inte, fast jag försökt vänja mig vid tanken redan i några veckor. HUR kan tiden gå så snabbt? Vi har firat med ett spontant halvårskalas, mormor och reservmorfar, samt farmor och farfar var hit på mat och rulltårta. Alex fick en fin bää bää-bok samt ett plommonträd, perfekt! Av oss fick han en second-hand matstol, som definitivt var mera shabby än chique, så den ska vi ta itu med som nästa projekt tror jag.. Den ser m.a.o. HEMSK ut, men dyr var den inte!
Den affären var överhuvudtaget än intressant historia, måste återkomma nån dag.. : D

Dagens lektion

Att kombinera allergimedicin med flunssa leder tydligen till ett huvud fullt av snor som inte slipper ut. Inte huvudet då alltså, det har nog fått hänga med överallt. Och snoret då också, dessvärre. Så nu vet vi det!

Rekommenderas icke.

Den blödiga mamman

Idag då jag var hemma med barnen hörde jag mitt i allt en knackning på dörren. Eftersom våra bekanta mer sällan knackar utan oftast bara stövlar in, tänkte jag bara "Ooooh nej" när jag gick för att öppna, och mycket riktigt, bakom dörren stod en av dessa utländska herremän, med väskan full av färggranna trädjur, och en lapp i fickan som han räckte fram.
     Men till skillnad från vad det brukar stå på dessa lappar, dvs. "jag är konststuderande och blaha" så stod det att han hade ett hjärtsjukt barn som han samlade in pengar åt. Hohho. Försökte säga att jag inte hade några pengar (trodde verkligen att jag inte hade några pengar hemma) samtidigt som man kände det dåliga samvetet börja trycka på. Killen förstod inte (eller låtsades i alla fall inte förstå) och när han till sist plockade fram en bild på en leende liten bebis, så lik min Alex, så gick det ju inte mera, jag sa vänta här och gick loss på inredningen, och lyckades faktist hitta lite cash. Så ja, det blev en grön liten papegoja till överpris.
     Nu var det här knappast någon stor sak, men det som fick mig att fundera var att ens första tanke automatiskt är att dom luras, sjukt barn liksom, visst! Men tänkt om dom inte gör det, och ändå får det bemötandet på de flesta ställen? Ok, kanske dom har någon fifflare som far iväg med 90% av vinsten, men om det där resterande 10 faktist behövs för att hjälpa ett litet barn?  Har även hört ett antalt gånger att folk är skeptiska mot t.ex. Röda Korset "eftersom pengarna inte far till de behövande i alla fall". Om nu inte varenda cent går t.ex. åt de svältande barnen i Afrika, utan en del går till omkostnader, som en så stort organisation som Röda korset utan tvekan har, betyder det då att man inte ska hjälpa? Världen har nog blivit lite sned, om man nog är beredd att tro på, eller i alla fall satsa pengar på alla världens föryngrande, volymiserande, förminskande och förtjockande medel, men inte tro på att någon som ber om ett bidrag har ärliga avsikter.
     Alex gillade sin nya leksak i alla fall, killen fick sina pengar, vad han nu skulle ha dem till, och jag slapp dåligt samvete.

Jaha

Så var det min tur. Brukar inte annars vara en som är ynklig då jag är sjuk, men nu måste jag säga att jag är så förbaiskat sur över att ha lyckats pricka in en förkylning JUST då det äntligen blivit fint väder ute! Tycker såååå synd om mig själv! : P Och då är jag inte ens speciellt sjuk! Har kurerat med solhattsdroppar, och chokladkex, får se om det funkar..

Sjukstuga

I torsdags var det dotterns tur att drabbas av sin första ordentliga förkylning! Med tanke på att hon fyller 3 i juni så kanske det var på tiden, hon fick lite förbereda sig på dom baciller som hon säkerligen kommer att utsättas för då hon inleder sin dagiskarriär. Stackarn var som en urvriden trasa största delen av dagen, men det var redan bättre på fredagen och nu är det bara hosta, snor, noll aptit och ett något eldigt humör som återstår.
     Mindre roligt var det däremot att det var lillebrors tur igår, efter att man suttit uppe hur seent som helst (timing timing) hörde jag han hade vaknat, och stackars bebisen var jättevarm och ledsen.. Så med andra ord är man inte fullt så utvilad som man kanske kunde önska, på karlars vis så var han ömklig och ynklig och gnällde och pep största delen av natten (känns det som). Fast nu är det ju synd om honom på riktigt också, mammas lillbebis..

Twilight continues

Hur kan man bli så totalt såld? Jag förstår inte vad som är så bra med den egentligen, men jag kan inte sluta läsa, man vill ju veta hur det går, och detta TROTS att man har sett filmen! Extremt mystiskt men vinnande koncept har hon kommit på, Meyer! Om man sen skulle förstå att gå och "sova" dvs. läsa i tid om kvällarna så skulle det vara ännu bättre..

JAAAA!

Jag hittade just en bunt med vadheterdetnuigenpåsvenska HARSOJA som jag funderat vart de riktigt tog vägen hur länge som helst. Jihuuu! : D

...och så säger de barn nöjer sig med lite..

Att dom aldrig lär sig!

Så kan man fråga sig hur småbarnsammman (nämner inga namn, men börjar på S ) tänker, då hon sitter och ugglar vid datorn, trots att hon vet, att lillkillen kommer att hojta ett glatt godmorgon senast där vid 8-tiden, och före det hojta ett antal gånger för att signalera tankningspaus.
Speciellt med tanke på att denna person dessutom vet precis vilken butter, inåtvänd och lättirriterad besserwisser med noll sinne för humor hon blir då hon inte sover tillräckligt?

Stackars dockor

Igår visade Siiri lite tendenser att kanske kunna bli en dockmamma trots att hon hittills inte varit brydd (hennes version av att "natta" har varit att sätta dom i vagnen och drämma in den i första bästa möbel). Uppmuntrad av detta fick jag ett ryck och letade upp en av mina gamla bebisdockor, tänkte om det skulle vara roligare med en docka som såg ut som en riktig bebis. Men nej. Det var kul att leta upp kläder åt den, men där tog intresset slut, hon satte den i sittvagnen, och där skulle den väl få sitta än, om inte pappan här i huset visat förbarmande, tagit dockan i famnen och visat den åt lillebror, som var betydligt mer intresserad. : ) Nu är ju han iofs bara 5 månader, så hans intresse berodde väl mera på att den såg ut som en annan bebis, men ändå! Mina modersinstinkter kanske går på övervarv, men det kändes ändå kul att dockan också hade någon att leka med. : D
    
För att klarifiera, Siiri måste absolut INTE leka med dockor om hon inte vill. Men jag vill inte heller bara konstatera att, nepp, hon gillar inte dockor, städa bort dem totalt och fortsätta ge henne bilar, traktorer, lego och annat som jag vet att hon tycker om. Ibland kan man ju presentera "nya" saker och se om dom väcker något intresse, om inte så ok, vackert så. Om sen lillebrors dockintresse verkar hålla i sig får jag väl leta upp resten av mina gamla "bebisar" senast då.. : )

Vappen..

.. har vi inte firat. Alls. Förutom med mjöd och struvor (?) som vi fick av min mamma. Siiri var enda av oss som ägnade sig åt någon slags vapptraditioner, var till rådhusparken med min mamma med sambo och lyssnade då dom sjöng in våren. Men dom lär ha sjungit dåligt, enligt lilltjejen, fast sen hade hon fått en ballong, vilket hon var mycket tolt över. : )
     Räknas att vara ute och köra som vapptradition? För det gjorde vi faktist, samt var och checkade läget till sommarstugan och J tvättade trädgårdsmöblerna. Så det var den vappen, nu väntar vi bara helt galet mycket på att det ska börja somra sig därute! : )