Ahahahaa

Är det månne ett tecken på tidig demens att man har lite svårt att hänga med komplicerade tekniska instruktioner, där det förutsätts att man ska klara av att göra saker i en viss ordning? Eller betyder det helt enkelt att unge herr Alex kunde ta och klämma ur sig framtänderna redan och börja sova lite bättre på nätterna?
Eller är det helt normalt att ha problem med bankomaten?

Visdomsord

Har städat torkskåpet idag, och vet ni vad man inte ska göra? Man ska inte försöka gnugga bort ingrodd skit med fingret från en smal metallskena. Varför inte? Den är vass! Om man nu nödvändigtvis måste försöka, ska man nu i alla fall inte trycka på!

En garde, mamma!

Såg en bild på nån slags "matlappar" som var mer som såna där skyddsrockar som kirurgerna har i alla sjukhusdrama, med ärmar och allt. Tänkte att det där vore ju superpraktiskt åt A, som inte behärskar det här med bordsskick så bra än.
     Vid närmare eftertanke, finns dom i månne i vuxenstorlek också? Ibland spårar måltiderna ur till såna vilda fäktningsmatcher att maten flyger över hela rummet, och speciellt om man har tänkt fara någonstans och redan bytt på sig anständigare kläder har den lille marodören en tendens att hugga tag i skjortärmen, med samma tass som en nanosekund tidigare landat med ett plask i tallriken.
       Eller kanske det inte räcker med en sån där skyddsrock, maten får ju faktiskt ganska bra boink-effekt när han hugger tag i skeden och använder den som katapult.. men en sån där dräkt som biskötare har kunde vara något!

Bloggtorka

Eller bloggtorka och bloggtorka.. Kanske mera att man halvt på flit glömt bort hela bloggen, vet inte om jag är helt nöjd med den.. Before-afterbilder på Siiris lekstuga borde jag absolut fixa, då är nu bara problemet att After har förvandlats lite till Before, med andra ord borde där städas.. : P
     Annars går ju sommaren så SJUKT snabbt, just var det början på juni, och snart har halva juli gått.. Eller sommar och sommar, lite (mer) värme vore inte helt fel!
     Marknad är det också här i stan, förvisso hör det ju till marknadskulturen att träffa bekanta och och stanna och prata, men ibland har jag funderat allvarligt på att drämma in Brion i nåt gäng som bestämmer sig för att ställa till med släktträff mitt i gången i värsta rusningstid. Tur att Siiri är så bra att ha med, hon går bredvid vagnen som en skugga, så jag kan koncentrera mig på att inte krossa några tår och behöver inte bekymra mig för var hon rör sig (nu är hon säkert helt tvärtemot imorgon bara för att jag skrev såhär).
     Att sånt att sånt.. Har tagit som projekt att gå och sova tidigare om kvällarna men har inte lyckats så speciellt bra (vill ha tillbaka lite minne och koncentrationsförmåga). Hittills har jag väl lyckats gå och sova kanske en kvart tidigare än vanligt. Jep jep..
     Kanske det räcker såhär för denna gång! : )

Dagis dagis dagis..

Till hösten (eller någon gång i höst) är det tänkt att jag ska börja jobba igen, och eftersom hunden inte kan anlitas som barnvakt några längre stunder är det nog tänkt att barnen ska börja på någon form av dagvård. Har funderat fram och tillbaka vilket alternativ vore bäst, gruppfamiljedagis, vanligt dagis, familjedagvård, mest med utgångspunkt i Siiris behov. Detta eftersom jag tänkt att Alex inte skulle börja än, han skulle få vara med fammo då jag jobbar..
     Men men.. Festen vi var på, och det att min mamma sa samma sak som jag också själv har märkt har komplicerat frågan lite.. Alex är nämligen hemskt social, han trivs inte speciellt bra med att vara ensam med en person, han vill ha folk runt sig! Så då är frågan om han ändå skulle trivas bättre i någon form av dagvård? Och då skulle nog familjedagvård vara bäst för honom, så han nu inte går helt på övervarv, medan det är det alternativ jag tänkt kanske passar storasyster sämst, hon är ändå så pass stor redan att hon nog skulle gilla att vara i en lite större grupp.. Och på skilda ställen blir det så bökigt att ha dem, fast om de vore med farmor skulle det ju ändå bli så.. Man blir ju knasig för mindre med dessa alternativ!

Dagsrapport

Tänk om alla dagar vore som denna! Har varit hur energisk som helst, vi fick t.o.m. bilen städad! (har haft den säkert snart 1½ år, NU blev den städad. Ehem.) Fast i ärlighetens namn var det J som dammsög och slet ut bilstolarna (hatarrr att dammsuga bilar) medan jag planterade lite mera sommarblommor. Sen mixtrade vi in en ny uppsättning bilstolar åt ungarna, konstaterade njaee, måste justeras och stack iväg till min mamma för att träffa barnens småkusin med sambo. Visade sig dock att det blev ett betydligt större gäng (diverse släktingar hade bestämt sig för att ställa till med överraskningsinflyttningsfest).
     Ungarna var hur glada som helst. Alex den hypersociala bara skrattade åt alla, och provade en del nya famnar, medan Siiri var glad att få leka med sina (något yngre) småkusiner som också dök upp. Till sist fick vi avrunda eftersom Alex tyckte att man inte k a n sova då det är fest, trots att han var så trött att det slog gnistor om honom.  Riktigt prima dag sådär allt som allt!

En sån dag

"Katso minä laitan tien!" Tyckte storasyster och började laga en väg av vessapapper. Själv sitter man och suras över sin stukade fot (haltar omkring som en gammal gnu) och funderar vad man ska hitta på idag då? Gå ut och gå? Nej. Städa bilen? Saknar inspis. Köpa sommarblommor? Borde borde borde, men lillebrorsan som var morgonpigg blev trött och somnade just. Dessutom vet jag nu inte om man har lust att halta omkring utomhus idag.. Och så är det såå fint väder! Typ-iskt.

3 år

Tänkt det, vår lilla Siiri är numera hela 3 år! På en kort tid känns det som att hon blivit så stor, näsvis och lillgammal är hon, vår stora lilla dam! Hon har så roliga funderingar, och är aldrig ALDRIG tyst, tråkigt blir det inte då hon är med! En riktig kommendant är hon, klart chefsmaterial, så bra som hon är på att delegera.. ; )
     3-årsdagen till ära var det dags för en till premiär, första läkarbesöket vill säga.. Mindre kul med en urinvägsinflammation, men som tur hann hon bli bra till kalaset, som hon väntat på redan i många månader. I present fick hon bl.a. ett dockhus och köksgrejor, som båda var en klar hit!
     Själv smet vi undersåtar till Tammerfors en natt, och lilla damen var så glad att få ha med lillebror också till mormor på övernattning! Det ska bli spännande att se vilken duo de där två kommer at bli med tiden, åtminstone väntar Siiri såå på att Alex ska bli större, så får se vad hon har planerat för hyss.. Nu sitter lilla damen här bredvid mig och kollar om jag fortfarande minns vad alla heter i andranamn, måste väl sluta nu innan hon går och trycker på nån knapp så hela datorn tiltar! "Sinä oot katsonut färdigt, tanten" sa hon just så jag har väl att lyda då!

Hjälpsamma storasyster

Idag då vi satt vid matbordet och lunchade, alla vi 3 hemmavarande, fick man (än en gång) konstatera att det här med extra ögon inte skulle vara så dumt.. Satt och kollade i en tidning då storasyster stolt konstaterade att lillebror också fick mat! Jep, mycket riktigt, satt killen och snurrade förbluffat runt en majsbit i munnen. Jag hjälpte honom att befria sig från den oväntade konstigheten och försökte förklara för Siiri att Alex är för liten, att han inte ens har tänder än (förutom en liiiten då).  Detta var storasyter tydligen inte helt med på, eftersom hon entusiastiskt försökte bjuda på en ärt istället. Nå, kanske man ska vara glad att hon inte smällde i honom en skiva kebab, eftersom kebabfrestelse var dagens lunch..

Nu bits han!

För ett par dagar sedan såg man ett litet risgryn som började sticka sig upp i munnen.. : ) Kul kul! fast på kvällen var lillkillen själv allt annat än road, men sedan har gadden tydligen inte irriterat desto mer, förutom att den ska bitas med i tid och otid såklart! Fast bet gjorde han ju iofs även utan tänder.. ; ) Oj, han blir så stor! <3

Affärer

Köpte alltså en matstol åt Alex : ) Hittade den via detta fantastiska internät, på en loppissida. Fördelarna var att den befann sig i samma kommun och var riktigt förmånlig, på bilden var den otroligt smutsig, men det hör som till med barnmatstolar.. : P Vi kom överens om att säljaren skulle komma med den till min och mannens jobb, problemet var bara att hon skulle komma efter 5.. (Vi stänger alltså affären kl. 5) Lyckades inte övertala J att hänga nån extratid på jobbet, så jag fick snällt åka dit själv och vänta. Och vänta. Och väänta. Till sist ringde jag J och frågade om säljaren månne hade skickat nåt meddelande via FB, förvisso är ju 17.45 nog fortfarande efter 17.00 men ändå.. Jep, 11 minuter (!) tidigare hade försäljaren skickat meddelande om att hon fått förhinder, och skulle komma med den till affären följande dag.. Tur man har tillgång till internet var man än är liksom!
     Nå, följande dag råkade jag vara i affären med ungarna då stolen kom. Och voi grymmade tider.. Stolen var inte fullt lika smutsig längre, nejdå, men vad sjutton dom hade tvättat den med vet jag inte, eftersom lacken hade nötts bort på armstöden! Ren var den inte heller, och slipas måste den också, så inte killen får stickor i fingrarna.. Nå efter en tur i duschen med rotborsten och en gammal diskborste som tillhugg så blev den REN i alla fall, så nu duger den tills man har passligt att påbörja projekt Pimp my matstol.. : D Måste försöka ta före och efterbilder..

Lillkillen!

Min lilla bebis blir ett halvt år idag! Fatta! Jag fattar inte, fast jag försökt vänja mig vid tanken redan i några veckor. HUR kan tiden gå så snabbt? Vi har firat med ett spontant halvårskalas, mormor och reservmorfar, samt farmor och farfar var hit på mat och rulltårta. Alex fick en fin bää bää-bok samt ett plommonträd, perfekt! Av oss fick han en second-hand matstol, som definitivt var mera shabby än chique, så den ska vi ta itu med som nästa projekt tror jag.. Den ser m.a.o. HEMSK ut, men dyr var den inte!
Den affären var överhuvudtaget än intressant historia, måste återkomma nån dag.. : D

Dagens lektion

Att kombinera allergimedicin med flunssa leder tydligen till ett huvud fullt av snor som inte slipper ut. Inte huvudet då alltså, det har nog fått hänga med överallt. Och snoret då också, dessvärre. Så nu vet vi det!

Rekommenderas icke.

Den blödiga mamman

Idag då jag var hemma med barnen hörde jag mitt i allt en knackning på dörren. Eftersom våra bekanta mer sällan knackar utan oftast bara stövlar in, tänkte jag bara "Ooooh nej" när jag gick för att öppna, och mycket riktigt, bakom dörren stod en av dessa utländska herremän, med väskan full av färggranna trädjur, och en lapp i fickan som han räckte fram.
     Men till skillnad från vad det brukar stå på dessa lappar, dvs. "jag är konststuderande och blaha" så stod det att han hade ett hjärtsjukt barn som han samlade in pengar åt. Hohho. Försökte säga att jag inte hade några pengar (trodde verkligen att jag inte hade några pengar hemma) samtidigt som man kände det dåliga samvetet börja trycka på. Killen förstod inte (eller låtsades i alla fall inte förstå) och när han till sist plockade fram en bild på en leende liten bebis, så lik min Alex, så gick det ju inte mera, jag sa vänta här och gick loss på inredningen, och lyckades faktist hitta lite cash. Så ja, det blev en grön liten papegoja till överpris.
     Nu var det här knappast någon stor sak, men det som fick mig att fundera var att ens första tanke automatiskt är att dom luras, sjukt barn liksom, visst! Men tänkt om dom inte gör det, och ändå får det bemötandet på de flesta ställen? Ok, kanske dom har någon fifflare som far iväg med 90% av vinsten, men om det där resterande 10 faktist behövs för att hjälpa ett litet barn?  Har även hört ett antalt gånger att folk är skeptiska mot t.ex. Röda Korset "eftersom pengarna inte far till de behövande i alla fall". Om nu inte varenda cent går t.ex. åt de svältande barnen i Afrika, utan en del går till omkostnader, som en så stort organisation som Röda korset utan tvekan har, betyder det då att man inte ska hjälpa? Världen har nog blivit lite sned, om man nog är beredd att tro på, eller i alla fall satsa pengar på alla världens föryngrande, volymiserande, förminskande och förtjockande medel, men inte tro på att någon som ber om ett bidrag har ärliga avsikter.
     Alex gillade sin nya leksak i alla fall, killen fick sina pengar, vad han nu skulle ha dem till, och jag slapp dåligt samvete.

Jaha

Så var det min tur. Brukar inte annars vara en som är ynklig då jag är sjuk, men nu måste jag säga att jag är så förbaiskat sur över att ha lyckats pricka in en förkylning JUST då det äntligen blivit fint väder ute! Tycker såååå synd om mig själv! : P Och då är jag inte ens speciellt sjuk! Har kurerat med solhattsdroppar, och chokladkex, får se om det funkar..

Sjukstuga

I torsdags var det dotterns tur att drabbas av sin första ordentliga förkylning! Med tanke på att hon fyller 3 i juni så kanske det var på tiden, hon fick lite förbereda sig på dom baciller som hon säkerligen kommer att utsättas för då hon inleder sin dagiskarriär. Stackarn var som en urvriden trasa största delen av dagen, men det var redan bättre på fredagen och nu är det bara hosta, snor, noll aptit och ett något eldigt humör som återstår.
     Mindre roligt var det däremot att det var lillebrors tur igår, efter att man suttit uppe hur seent som helst (timing timing) hörde jag han hade vaknat, och stackars bebisen var jättevarm och ledsen.. Så med andra ord är man inte fullt så utvilad som man kanske kunde önska, på karlars vis så var han ömklig och ynklig och gnällde och pep största delen av natten (känns det som). Fast nu är det ju synd om honom på riktigt också, mammas lillbebis..

Twilight continues

Hur kan man bli så totalt såld? Jag förstår inte vad som är så bra med den egentligen, men jag kan inte sluta läsa, man vill ju veta hur det går, och detta TROTS att man har sett filmen! Extremt mystiskt men vinnande koncept har hon kommit på, Meyer! Om man sen skulle förstå att gå och "sova" dvs. läsa i tid om kvällarna så skulle det vara ännu bättre..

JAAAA!

Jag hittade just en bunt med vadheterdetnuigenpåsvenska HARSOJA som jag funderat vart de riktigt tog vägen hur länge som helst. Jihuuu! : D

...och så säger de barn nöjer sig med lite..

Att dom aldrig lär sig!

Så kan man fråga sig hur småbarnsammman (nämner inga namn, men börjar på S ) tänker, då hon sitter och ugglar vid datorn, trots att hon vet, att lillkillen kommer att hojta ett glatt godmorgon senast där vid 8-tiden, och före det hojta ett antal gånger för att signalera tankningspaus.
Speciellt med tanke på att denna person dessutom vet precis vilken butter, inåtvänd och lättirriterad besserwisser med noll sinne för humor hon blir då hon inte sover tillräckligt?

Stackars dockor

Igår visade Siiri lite tendenser att kanske kunna bli en dockmamma trots att hon hittills inte varit brydd (hennes version av att "natta" har varit att sätta dom i vagnen och drämma in den i första bästa möbel). Uppmuntrad av detta fick jag ett ryck och letade upp en av mina gamla bebisdockor, tänkte om det skulle vara roligare med en docka som såg ut som en riktig bebis. Men nej. Det var kul att leta upp kläder åt den, men där tog intresset slut, hon satte den i sittvagnen, och där skulle den väl få sitta än, om inte pappan här i huset visat förbarmande, tagit dockan i famnen och visat den åt lillebror, som var betydligt mer intresserad. : ) Nu är ju han iofs bara 5 månader, så hans intresse berodde väl mera på att den såg ut som en annan bebis, men ändå! Mina modersinstinkter kanske går på övervarv, men det kändes ändå kul att dockan också hade någon att leka med. : D
    
För att klarifiera, Siiri måste absolut INTE leka med dockor om hon inte vill. Men jag vill inte heller bara konstatera att, nepp, hon gillar inte dockor, städa bort dem totalt och fortsätta ge henne bilar, traktorer, lego och annat som jag vet att hon tycker om. Ibland kan man ju presentera "nya" saker och se om dom väcker något intresse, om inte så ok, vackert så. Om sen lillebrors dockintresse verkar hålla i sig får jag väl leta upp resten av mina gamla "bebisar" senast då.. : )

Vappen..

.. har vi inte firat. Alls. Förutom med mjöd och struvor (?) som vi fick av min mamma. Siiri var enda av oss som ägnade sig åt någon slags vapptraditioner, var till rådhusparken med min mamma med sambo och lyssnade då dom sjöng in våren. Men dom lär ha sjungit dåligt, enligt lilltjejen, fast sen hade hon fått en ballong, vilket hon var mycket tolt över. : )
     Räknas att vara ute och köra som vapptradition? För det gjorde vi faktist, samt var och checkade läget till sommarstugan och J tvättade trädgårdsmöblerna. Så det var den vappen, nu väntar vi bara helt galet mycket på att det ska börja somra sig därute! : )

Matvraket

För cirkus en månad sedan fick vår lilla bebis smaka på riktig mat för första gången, vilket visade sig vara en definitv hit. Potatis, morot, BATAT, äpple, päron, bring it on och killen äter som en utsvulten skogshuggare. Men idag lyckades vi hitta nåt som inte gick ner, nämligen gröt! På minen kunde man ha trott det var levande gräshoppor i tallriken, hela han ustrålade BLÄÄ som jag vet inte vad.
      Men om man nu ska va riktigt rättvis så har han nog rätt, den där pulvergröten för bebisar är verkligen rent ut sagt just precis blää. Alternativt var det konsistensen som var problemet, he ska väl va slätt så e slinter ner snabbt säg! : )

Vampyrer för hela slanten

Såhär sen om sider (och då menar inte bara att det är way past bedtime) tänkte jag ta och bekanta närmare med fenomenet Twilight. Har en tendens att vägra beblanda mig med saker som är huisit populära av ren princip, men nu när alla inte är så bitna (haha) längre kanske jag också vågar läsa dom.. So here goes! 

Min fiffiga dotter

..siktade in sig på lösgodihyllan i dag i affären. Hon stod där hur länge som helst, och sen sa hon "sitten mä otan ton ja ton pussin ja sitten sinä menet kauas pois. Mee pois!" Sorry tjejen, än så länge överlistar jag dig.. : P

Bullarna

Eftersom hela huset lider av ett akut städbehöv så passade det sig naturligtvis bra att baka bulla, tyckte jag. Bestämde mig för att inspirera ihop en fyllning jag funderat att testa en tid, dvs. honung och hasselnötter, som visade sig vara riktit nice!
Själva bullabaket däremot blev ju lite lätt kaosartat, medan jag höll på med degen bestämde sig bebisen för att han är trött nuuuuuu och ska och sova NUUUUUU, så degen svängdes ihop i rekordfart och lämnades sedan åt sitt öde.
     Medan den jäste skulle jag förbereda maten hade jag tänkt, och medan jag höll på med det med ena ögat på degen som jäste så fint (tänkte att jag för en gångs skull skulle hinna baka innan det blev översvämmning) så kom ju vår fina "katt" och strök sig upp efter benen (inte lätt att låta bli att snubbla över en 1 meter hög katt). Dessutom hade katten tydligen glömt bort att säga till om pottan, så före man hade det upprett så var degen på god väg över kanten i alla fall.
     Själva bakandet gick nog helt bra, ända till det skede då själva bullarna skulle formas. På nåt konstigt vänster hade jag tydligen lyckats med att inte kavla ut degen ordentligt, med direkt följd att dom eländiga klöntarna blev stora som mindre limpor, och fyllning hade jag också överdoserat så att få ihop dom på nåt vettigt vis var ju totalt omöjligt. Nå, slutresultatet var nog helt ok i alla fall, fast man ska nog ha riktigt riktigt hungriga kaffegäster om dom ska orka smälla i sig dom..

Dagen efter

Igår levde mor och far här i huset lite rövare, dvs. stack till Tuuri på en spontan shoppingtur och lämnade barnen hos farmor och farfar. Tjejen var helt bananas hela morgonen vid tanken på att hon skulle få åka dit, men, som det tenderar vara med småbarn ibland, så får nog mamma veta att hon lever idag istället. Allt är NÄ och FEL och BLÄ.. Ibland känns det nog som att man skulle behöva en till "ledig" dag efter ledigheten! : P

Öööh..

Hmm. Varför är det månne alltid som så, att medan man springer och passar upp på diverse minderåriga, tömmer tvättmaskin, diskar, lagar mat, ochsåvidareialloändlighet, kort sagt ÄR UPPTAGEN så kommer man på hundra saker man kunde skriva i bloggen, men sen när barnen sover, J kollar på ishockey (eller vad det nu var för kissanristiäiset) och man sitter heelt själv med datorn i lugn och ro.. TVn släckt.. Lördagsgodis inom räckhåll.. så är det helt blankt. Nichts.
     

Dagens barn

Idag då vi kom ut på gården hörde vi en grävskopa som höll på med vad nu grävskopor gör på en tomt nära oss. Lilltjejen var lite fundersam vad det kunde vara för ljud så vi gick och tittade på den en stund. När vi gick tillbaka blev det tal om att grävskopor inte är så snabba, så jag försökte förklara att grävskopor inte har hjul utan en slags matta och hjul som snurrar.. Varpå fröken konstaterar "TELAKETJU!" Okej, nevermind! : D

Gaah!

Pappas telefon, gråtlarmet (båda delarna) favoritboken och nallen-som-det-inte går-att-sova utan.. Om man så småningom skulle fatta att det inte är världens ljusaste idé att glömma bort att tömma badkaret?

Tack och lov för att det finns barnprogram.. Och för att de sänds från morgonen direkt! När vår fina 2-åriga prinsessa, på tvååringars vis, bestämmer sig för att vakna halv 7, och dessutom med fel fot i ordets alla bemärkelser, så är det nog skönt att kunna sitta och återhämta sig från chockväckningen i lugn och ro en stund. Eftersom hon ju dessutom väckte bebisen, som i vanliga fall inte vaknar före cirkus klockan 8, så var ju inte han heller på sitt allra soligaste humör när han väl förstod att han blivit väckt för tidigt, och nog var trött egentligen. Vi är alltså en bortskämd familj i vanliga fall, runt 8 eller t.o.m. 8.30 har vi normalt väckning, men halv 7 känns så seeegt då man inte är beredd, och därmed inte förstått att gå och sova i tid.. : )
Fast om man ska klaga på nåt så måste jag ju säga att 7.50, då Pikku kakkonen börjar, ibland känns som keskipäivä, som Siiri brukar säga om vi inte fattar att stiga upp nån gång.. : )

Denna blogg är på gång! Återkom gärna! : )